Tid.
" SNART HINNER VI INTE MED NÅGOT ANNAT ÄN ATT HA BRÅTTOM ".
Ä det så för Dig tro?
Ja, så är det säkert för de flesta av oss nu för tiden.
Under vår semester hade ingen av oss någon klocka.
När mina barn och barnbarn träffades på Ven upptäckte jag att inte heller några av mina barn bar på någon klocka.
Tiden fanns så påtagligt nära när vi inte skulle iväg till någonting annat. Vi cyklade, lekte, badade, åt och umgicks intensivt i fem dagar.
Jag fick flashbacksminnen från min barndomstid....där på Ven....
Mina föräldrar hade nämligen endast s.k. hålltider.. Det var t.ex. när mjölken skulle levereras på mjölkpallen.
Klockan nio var den viktigaste tiden på morgonen, det gick inte att missa mjölkbilen som levererade mjölken till stans mjölkcentral. Det var därifrån vi fick vår inkomst bl.a.
F.ö.var det djurens behov som styrde. Annas var det vädrets makter som avgjorde vilket arbete som kunde utföras.
Jag lärde mig tidigt att se hur vädret skulle bli genom att tolka molnen och färgerna på himlen.
Fortfarande ser jag hellre upp mot himlen än litar på TV:s väderlek.
Det sitter i ryggmärgen och känns väldigt tryggt.
Ju äldre jag blir ju mer förstår jag vilken otroligt bra skola jag har gått i . De kuskaperna jag fått genom att växa upp på dåtidens bondgård går inte att läsa sig till.
De kunskaperna växer succesivt och långsamt in i hela ens varelse. De har skapat mig till den jag är idag.
Jag har mina rötter djupt sedan många, många generationer nere i jordens kunskapsbank. Finns det en liknande bank för dagens barn?
Dagens barn har en helt annan utgångspunkt. De skall vinna på sina dataspel, där gäller det att fort, fort knappa på knapparna.
Och här sitter jag. 65 årig bondjänta med en blogg. Boende mitt i en storstad!
Klockan på armen har inte tagits på. Jag går varje morgon och kväll ut på balkongen för att se på himlen. Ränderna går inte ur, och jag har svårt att passa tider, mycket svårt!
Kommer barna att kunna sluta knappa på sina knappar tro?
Kommer tiden att kunna hindra dem en stund?
Tiden som vill nå in i själen för att finna ro?
Hoppas att de slipper bli slavar under tiden!
Ä det så för Dig tro?
Ja, så är det säkert för de flesta av oss nu för tiden.
Under vår semester hade ingen av oss någon klocka.
När mina barn och barnbarn träffades på Ven upptäckte jag att inte heller några av mina barn bar på någon klocka.
Tiden fanns så påtagligt nära när vi inte skulle iväg till någonting annat. Vi cyklade, lekte, badade, åt och umgicks intensivt i fem dagar.
Jag fick flashbacksminnen från min barndomstid....där på Ven....
Mina föräldrar hade nämligen endast s.k. hålltider.. Det var t.ex. när mjölken skulle levereras på mjölkpallen.
Klockan nio var den viktigaste tiden på morgonen, det gick inte att missa mjölkbilen som levererade mjölken till stans mjölkcentral. Det var därifrån vi fick vår inkomst bl.a.
F.ö.var det djurens behov som styrde. Annas var det vädrets makter som avgjorde vilket arbete som kunde utföras.
Jag lärde mig tidigt att se hur vädret skulle bli genom att tolka molnen och färgerna på himlen.
Fortfarande ser jag hellre upp mot himlen än litar på TV:s väderlek.
Det sitter i ryggmärgen och känns väldigt tryggt.
Ju äldre jag blir ju mer förstår jag vilken otroligt bra skola jag har gått i . De kuskaperna jag fått genom att växa upp på dåtidens bondgård går inte att läsa sig till.
De kunskaperna växer succesivt och långsamt in i hela ens varelse. De har skapat mig till den jag är idag.
Jag har mina rötter djupt sedan många, många generationer nere i jordens kunskapsbank. Finns det en liknande bank för dagens barn?
Dagens barn har en helt annan utgångspunkt. De skall vinna på sina dataspel, där gäller det att fort, fort knappa på knapparna.
Och här sitter jag. 65 årig bondjänta med en blogg. Boende mitt i en storstad!
Klockan på armen har inte tagits på. Jag går varje morgon och kväll ut på balkongen för att se på himlen. Ränderna går inte ur, och jag har svårt att passa tider, mycket svårt!
Kommer barna att kunna sluta knappa på sina knappar tro?
Kommer tiden att kunna hindra dem en stund?
Tiden som vill nå in i själen för att finna ro?
Hoppas att de slipper bli slavar under tiden!
Kommentarer
Trackback
