En söndag förmiddag.

Söndagsmorgon i morgonrocken. Humlan surrar. Mina tankar är mest inte här. När någon i familjen är sjuk fungerar jag inte helt. Jag vill så gärna kunna sända healing till min dotterdotter. I går kväll satte jag mig ner och försökte. Jag har ännu inte hört hur lillan mår... Tänk om jag kunde trolla! När jag var liten hade vi s.k. " trollgubbe " hemma på byn. Han trollade bort mitt eksam som jag hade som litet barn. Han hjälpte både människor och djur när ingen veterinär eller läkare kunde bota. En gång stod han hemma på ladugårdsbacken efter att ha hjälpt pappa med en ko. Ambulansens sirener hördes nerifrån landsvägen. Jag stod bredvid pappa och trollgubben.Helt plötsligt hörde jag honom säga :" jaha, nu har de där drunknat...". Jag minns att jag undrade hur han kunde veta det. Dagen efter läste jag i tidningen vilka två som hade druknat! Kanske det var då som jag började förstå att det finns någonting mer,någonting annat som man kan förlita sig till. Det som inte kan förklaras... eller är det något vi har tappat bort på vår vandring som människa? En kunskap som vi bär inom oss, en dörr till vårt inre som vi stängt igen. Jag tänker på häxorna som brändes på bål. Skrämselproganadan som stängt många dörrar till vår inre kunskap. Tankens kraft! Jag förlitar mig på den. Gör Du?

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag tror du har helt rätt. Vi har nog tappat något på vägen!Vi besitter nog mer förmågor än vad vi kanske anar. En del människor kan "känna av" de här förmågorna och använda sig av dem. Fortsätt du och sänd läkande tankar till ditt barnbarn.

Kram Sussi

2010-04-11 @ 14:00:39
Postat av: liveteftersextio

Det gör jag, tack för ditt engagemang! Må så gott!

2010-04-11 @ 14:28:47
Postat av: Åsa

Fy! vad jobbigt att som mormor inte kunna vara fysiskt nära. Intressant det du skriver om trollgummor. Minns att mamma o pappa tog syrran till en gubbe som stämde "blo" hon hade mycket näsblod som barn.Håller tummarna att det vänder för "lillan" snart!!

2010-04-11 @ 18:10:20
Postat av: liveteftersextio

Javisst Åsa, bättre att vara nära. Må så gott!

2010-04-11 @ 19:34:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0