" Bonnungar " efterlyses !

Tänk så bra att få lite tid att tänka...lite hjärnvila!!!

Jag tror att det är det som vi behöver lite var stans. Få tid att reflektera över sig själv och sina egna funderingar över livet!

När jag var barn fanns det inte så mycket som störde såsom Tv, TVspel, datoroch datorspel.

Jag undrar hur små hjärnor blir av att ständigt matas med flimrande ljud och ljus...?
Som sextioåring kommer ofta sådana funderingar till mig.

Under min barndom fanns mycket tid för fantasilekar och mycket tid som verkligen kan kallas " tråktid ".
Den värsta dagen på året var långfredagen.
Då fick man inte gå hemifrån, inte leka med någon kamrat, bara sitta hemma...det var tråkigt!

I tonåren fanns ingen bio den dagen, allt var stängt.

Affärerna var stängda på veckosluten, det gällde att planera sina inköp...inga s.k. ströärenden med bil...förresten det fanns ju ingen bil hemma hos oss.

Första gången jag såg en ambulans var jag fyra år. Jag stod på källarbacken i mina röda träskor när jag hörde ambulansen tjuta. Jag sprang till mamma som såg att jag mycket fundersamt stod och sparkade i gruset på gården.
" Vad var det lena "? sa hon.
Jag svarade " jag tror det var en musikbil..".

Världen var inte stor på den tiden men innehållet i vardagen var rik på upplevelser!
Jag värdesätter mina barndomsupplevelser hemma på bondgården som den bästa av skolor!
Visst fick vi " bonnungar " arbeta. I bland tyckte jag inte att det var så roligt att alltid behövas, men så mycket det har lärt mig om livet självt!

Jag efterlyser fler s.k. bonnungar!! Skriv till mig här på bloggen! Vi är en generation  med erfarenheter som knappt finns längre.

Jag skall berätta någon dag om ett brev som jag fann hemma i mitt föräldrahem efter det att mina föräldrar gått bort... men inte idag.

Detta var en liten kvällsbetraktelse från en kvinna som passerat många stadier i livets skola, vilket också mina barn och barnbarn förhoppningsvis kommer att göra.
Teaterscenen som vi spelar på byter hela tiden ny rollbesättning, dramat är detsamma. Om och om igen...Livet självt spelar upp...

Håll fast stunden. Känn.......!!!!!!!!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0