liveteftersextio

Det var en vacker sommar dag som vi steg i land på VEn, min väninna och jag.
 
Vi köpte var sin glass i glass kiosken, vandrade uppför den långa backen upp till cykeluthyrningen. Där fanns hundratals gula cyklar till uthyrning.
Vi valde att promenera i sakta mak...

Vi beskådade Tycko Brahes sjärnobservatorium, flera av öns konstnärer , alla  vackra ytterdörrar, blommorna som vi förundrardes över...Dofterna, utsikten över till Danmark och Sverige..allt var så annorlunda.
 
Vi vandrade omkring och njöt av alla intryck.

På Turistgården stannade vi för att äta. Och vem kom ut genom dörren om inte en gammal bekant från min tid i Linköping,nämligen konserpianisten Olle Höijer.
 Han skulle ge en konert tillsammans med ett sjönsjungande par, så vi stannade och lyssnade på dem.
 
Det roligaste av allt var att jag träffade hans dotter som jag inte sett sedan hon låg i babysängen hemma i Linköping. Hon var nu ca 30 år! Väldigt lik sin mamma som så tragiskt gick bort när hon var liten.
Det var många känslor som rördes upp.

Men tiden rann och vi skulle absolut till en kyrka vid namn S.t Ibb, enligt min väninna var det ett måste.
Vi gick och gick längs den långa byvägen.
 Klockan var fyra på eftermiddagen när vi kom fram och då var kyrkan stängd!!
 Forts. följer..