Härliga söndag!
I morse vaknade vi upp till strålande sol! En riktig sommardag där grannen tog sig ett morgondopp.
Fiskarna kom in med sina nät.
Jag fick som vanligt sätta mig till en härlig frukost.
Vi seglade från Hornbaek med sol och vind. Havet glittrade och vi njöt av att ha denna förmånen att kunna njuta av sensommardagar.
Nu har vi kommit hem till vår hamn, potatisen kokar...
Inte hade jag trott att jag skulle få ett sådant härligt liv efter sextio!!
Jag som äntligen hade fått det så bra i mitt liv.
Men så kom det sig att min väninna sen 44 år ville att jag skulle komma ner till henne i Skåne.
Hon ville visa mig ön VEN.
Vi hade en härlig dag och hon ville sist av allt visa min St Ibbs kyrka.
Där förändrades mitt liv, för på kyrkgården stod en man som i dag är min.
Vi kände båda att vi mötte vårt öde. På den vägen är det.
Tänk vad livet kan ändras fort!
Lev och njut och ta tillvara på varenda minut!
Du skriver så underbart! Det låter så otroligt romantiskt när du skriver om hur du mötte din man. Finns det något vackrare, stillsammare än kyrkogårdar. Dessutom på en sådan underbar ö!
Åååh, Hven är en av de vackraste ställen som finns på denna jord och avvundar dig som har möjligheten att möta hösten där. Har växt upp med sommaren på ön och St:Ibbs kyrka är så otroligt fin. Där har jag bestämt att jag ska gifta mig den dagen det blir dags för det. Nu bor jag liksom din dotter Josefine i Oslo som är en stor kontrast till gröna ön men ack så vacker stad. Må väl.
Åhh.. ven, nu længtar jag hem! Kommer från Landsrkona. Dær du tar båten till just Ven. Men jag bor precis som din dotter i Oslo och stor trivs med det! :o)
