Livet är NU!

Regn!

När jag var liten var det SNÖ den här tiden.

Det var var mörkt på by. Inga gatlampor. Hemma fanns endast en brolampa på en av husknutarna.
Allt var svart utomhus på vinterkvällarna.

Men vi barn var ute!

Vad gjorde vi?
Ja, vid stallet hade pappa plogat upp snö från gårdsplanen. I den jättestora snöhögen grävde vi med snöskyffel ,en stor grotta som vi kunde krypa in i. Vi hade stearinljus därinne. Det var så mysigt...

Vi hade inga pulkor. Däremot hade vi ankarboard, ett slags kartong som vi åkte på skaren med.
Jag minns att vissa tidiga morgnar när det var skare så åkte vi innan skolan började på morgonen.
Vårt hus låg på en höjd. Så vi åkte utför en lättelång backe ända ner till sjön...härligt!
Tänk så mycket man hann med och så morgonpigg man var.

Jag tycker att jag börjar fatta att jag inte längre är så ung som jag känner mig inombords. Rätt jobbiga tankar väller upp i mitt inre när jag inser att tiden verkar....ja, det är märkligt att allting verkar ha en viss tid på sig.
Ingenting är för evigt.

Nog har jag haft många sorger i mitt liv men konstigt nog går livet vidare, trots allt.
Allting, går vidare...alla går vidare...

Tack för mina barnbarn som gör livet så underbart nu!


Kommentarer
Postat av: åsa

Alltid lika trevligt att läsa dina kloka ord. Ha det bra och krya på dig!!

2012-01-12 @ 07:59:36
Postat av: Anonym

tack detsamma, Åsa!

2012-01-17 @ 01:20:56
Postat av: Gunilla Lundström

När vi bodde i Storlien så var jag inte så duktig på att åka slalom i backarna men man kunde ju åka liften UTAN skidor och ha en hoprullad sopsäck med sig! Barnen J & J åkte med i en annan lift även dom med sopsäckar istället för skidor dom gånger mamma var med......
Sen började vi högst uppe på fjället med var sin sopsäck uppklippt i botten så att det blev som hängselbyxor åka på ändan nerför i full fart! Gissa om turisterna stirrade när vi svischade förbi? Skitkul var det må du tro!

2014-06-27 @ 13:34:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0