Kärleken!
Det går en film nu som heter " Sjunde Himlen ". Den lär handla om äldre människors kärlek och passion. Det är märkligt det där med kärleken.
Ett av mina barnbarn var så förälskad som femåring.
Kärleken gjorde så ont eftersom föremålet inte visade någon uppskattning av att vara dyrkad. Vi pratade ofta om känslan av att inte vara sedd.
Det var så fantastiskt att höra . Orden och känslorna, självförebråelserna över att inte räcka till m.m. Allt fanns där.
Efter en lång tid kom insikten ...att det var bäst att välja någon som var snällare!
Tänk att det börjar så tidigt och det slutar aldrig...!
Kärleken kommer och går. Det är när vi slutar hoppas på den som den försvinner ur våra liv.
Jag har en släkting som blev väldigt förälskad som 87-åring. Det håller ännu. Mannen är många år yngre dessutom. Så visst är kärleken ständigt levande, även om kroppen åldras.
Kärleken är tidlös. Den är livskraften samtidigt som den kan genera den största smärtan. Ändå kan den komma tillbaka till oss hur ont den än har gjort oss tidigare.
Tron, hoppet och kärleken har ankaret som symbol. Jag håller med om att det är en bra symbol. Det kan tolkas på många sätt. Men mest är det ett hjälpmedel.
Att få tröst när man behöver tröstas, att få gråta hos någon, att bli omkramad etc. Tänk så viktigt det är för oss alla! Det är då vi får känna oss som det barn vi är innerst inne.
Det gör mig så ont när jag ser vissa ungdomar på stan som verkligen skulle behöva en kram i stället för den kvinnofientliga jargong de använder sig av.
Jag tror att de är väldigt ensamma och ledsna inuti.
Förresten ,det är många vuxna män som också går omkring med samma känsla inom sig!
Är det blivande kvinnomisshandlare? Hoppas inte, men tanken finns hos mig.
Gråt. Gråt.Gråt !!
Alla pojkar ,i era föräldrars famnar!
Och ni föräldrar... låt era barn gråta ...!!
Vi läker själva så bra ,om vi bara vågar visa oss, som de vi är.. nämligen inte bättre än någon annan, utan med samma längtan och drömmar om att bli älskade.
Så enkelt är det egentligen.
Träd som inte får vatten torkar, sak samma med oss människor.
Får inte vi gråta så torkar våra känslor och våra hjärtan blir förhärdade.
God Natt!
Du skriver så fint & rätt!! Kärleken är grunden till allt! Vad hade livet varit utan kärlek?? Att kunna få uttrycka sina känslor fullt ut är A & O istället för att bära dem innombords som rent av kan vara farligt i vissa sammanhang. Tror jag förstod vad du pratar om där. Så att ha nån vid sin sida. Kunna prata & dela tankar med är så behövligt & nödvändigt i dagens samhälle! Det har blivit så "hårt" & "kallt" därute. Vi behöver mer värme !! Jag har råkat riktigt illa ut i tidigare relationer men jag har som tur är aldrig förlora hoppet om kärleken.Jag lever för kärleken & tur är väl det för annars hade jag inte träffat min Kari ;)KRAM
Lycka till med Din Kärlek Tove!!!
Hej
Vilken människa har mått dåligt av beröring, en kram, ett leende, ett beröm och ett snällt ord. Finns det någon som inte älskar att bli älskad, oavsett ålder,kön och ålder.
Idag tror jag att många är rädda för att visa vad de tycker och känner. Vet inte varför världen blivit så kall. Folk omkring en tar inte emot ett leende på ett positivt sätt som förr. Såklart inte alla men en stor del är så bittra. Vi lever i ett tufft samhälle, men då tycker jag att det skulle vara mycket lättare om vi delade med oss lite mer av glädje...Möter hellre leende och glada människor än de som stönar och pustar när man stöter till dem...Kärlek/trygghet är en stor grund i våra uppfostran....Så vi får väl lägga inom en ny lag,,
"Sluta tjura och börja kramas"
ha det så gott
bamsekram till dig
Längtan efter närhet är som allra störst när ena halvan gått ut genom dörren.. och aldrig kommer tillbaka igen.
Kärleken är så fruktansvärt fin, men den gör så fruktansvärt ont, ont, ont ibland.
Just idag känner jag smärta över kärlek, och tvivlar på att våga släppa in en ny människa i mitt liv så tätt inpå igen.
Hur vågar man?
Hur förklarar man att det gör ont på ställen man inte trodde det kunde kännas på?
Jag är 18 år, och jag är livrädd för kärleken.
Sorgligt.
