Kväll i huset.
Vi har haft goda vänner här i kväll på grillfest. En skön känsla att öppna upp hela uterummet och ändå sitta inomhus.
Vi har sjungit tillsammans och jag har spelat piano. Vi har tittat på foton och diskuterat prinsessbröllop och länspolismästare, Tiger Woods och Sjöbo marknad.
Då undrade en av männen helt plötsligt "vart tog stripporna vägen som fanns på Kiviks marknad "?
" de är döda " säger en..
Hoppsan, så gamla vi blev allesammans.
Helt plötsligt började en annan diskussion,
diabetes, bantning, ont här och ont där...kontentan blev att vi tillslut insåg att vi får vara glada över att vi är friska, ännu så länge...ja, ja..så är det att bli äldre.
Grillning och diskning är det som min man alltid gör utan att jag behöver be om det, förresten så städade han huset och tvättade fönstren också under tiden som jag uträttade ärenden inför kvällen.
Han är en toppenman, min man! Visst har jag det bra!
Min äldsta dotter och jag hade i dag ett långt telefonsamtal. Vi pratade känslor som mor och dotter gör.
Gör söner och fäder det också, tro? Min pappa och jag pratade mycket. Han var en bra lyssnare.
Hur är det hos Dig?
Jag önskar Dig det bästa!
Kramar och värme.
Den blev så fin! Sedan låg vi ute i bukten på svaj, vi åt och solade. Med andra ord en ljuvlig dag.
Väl hemma blev det vattning.
Så förflyter dessa sköna dagar som kallas semester.
Hörde i dag på radion att vi skall kramas minst 4 ggr. om dagar för att orka leva, helst 12 kramar per dag. Att små barn behöver kramar är väldigt viktigt, bl.a. för att stärka deras självkänsla.
Att äldre behöver kramar är också viktigt, speciellt för de som är ensamma eller på ett äldreboende.
För några år sedan 1996-1997, när jag mist båda mina föräldrar och själv låg i skilsmässa kände jag verkligen behov av att få bli kramad. Jag längtade efter närhet. Så när jag äntligen fick möjlighet att kramas så kände jag hur jag fylldes i saknadens tomrum. En lång och varm kram. Nära och stilla, inga klappar på ryggen. Det värmer så gott i hjärtat.
Att få krama sina barnbarn...mmm...det är också gott!
Nu när min man har semester får jag många underbara kramar om dagen. Då mår jag bra.
Hoppas att du ger eller får kramar. Det är läkande! Och läkas vill vi ju. Vi har väl alla små hål som behöver fyllas?
Kram,kram till Dig!
Badat!
Sommaren är underbar. Alla dörrar står öppna ännu sent om kvällen och VM. pågår!
Kan man tänka sig att detta surrande fortsätter och mannen pratar fortfarande mest forboll med mig.
Jag börjar kunna en hel del om vad som sker på planen. T.ex. vad domaren hette som dömde ut Englands mål osv. Hm.. Hoppas att jag skrev rätt nu.
Det är fotbollsVM vart fjärde år, det är Fotbolls EM var fjärde år, sommar OS vinter OS vart fjärde år, FriidrottsVm, HockeyVM, BandyVM, HandbollsVM...etc
För analys, efter analys och alla repriser...nej fram för en egen sportkanal.
Opium för folket, anser jag! Spelarna blir mångmiljonärer och tittarna får äktenskapliga problem.
Finns det någon fler än jag som tycker att det bör finnas en egen sportkanal?
Eller måste man köpa fler TV- apparater och skaffa fler rum?
Hur gör folk, tro?
Blir alla fruar till sist intresserade av detta, endast för att få tillgång till sin man i sommarkvällen?
Jag tar tacksamt emot svar på mina frågor!
Skäralid
Att vattna ute på blomstren och plocka smultron blev en skön avslutning på dagen. Det var inte så många dagar sedan jag hade mina småttingar från Oslo här som både vattnade och plockade smultron med stor iver. Så kärt!!
Nu är det fotboll men jag hör att min man spelar dragspel, så jag tror inte att matchen är så betydelsefull.
Visst vill vi alla känna oss betydelsefulla, speciellt för de som vi älskar.
I bland kan den känslan vara långt borta och då blir livet inte riktigt sig likt, eller hur?
Må så gott i din själ och var rädd om den!
Två flugor i en smäll.
Vi har firat ett mycket lyckligt brudpar och haft en jättetrevlig fest därpå. Med andra ord en härlig midsommarafton.
Väl hemma öppnades alla dörrar och fönster p.g.a. sommarvärmen, men ack, ack,ack,vi har disco och dunka dunka från flera grannar, det ekar mellan väggarna här inne. Vi som var så trötta och riktigt längtade efter våra nybäddade sängar. Det blev inget av det. Nej det blev TV för min man och datorn för mig.
Mörkret har lagt sig över Skåne vid den här tiden, så är inte fallet hemma i Sundsvall, där är det ljust natten lång.
Min pappa vakade alltid in midsommarnatten, med andra ord så gick han aldrig och lade sig den natten. Han ville njuta! Han njöt av nattens mystik, han lyssnade in naturens alla krafter.
Gör vi det idag?
Min man och jag kan inte njuta av tystnaden denna natt vi får förbereda oss för en vaknatt av annat slag.
GLAD MIDSOMMAR!
19/6-2010
Denna dagen hade jag två små underbara barnbarn boendes hos mig. För första gången sov de hos mormor utan sina föräldrar. De var på bröllop.
De små är 3,5 respektive 1,4 år.
Mamman oroade sig, jag fick ingående schemabeskrivning på hur jag skulle göra, om..utifall att...osv.
Men allt gick så fantastiskt bra, inga problem!
Ja, visst är det speciellt att vara en mamma! Kärleken över sina barn är så otrolig och den ständiga oron finns alltid. Så är det även för mig som mamma till tre vuxna barn men även som mormor och farmor till sex underbara barnbarn. Moderskärleken, ja den kärleken är stark!
Samma dag stod naturligtvis TV´n på. Där var det så mycket kärlek så rutan nästan smälte! Visst är kärleken störst, Daniel! Det har ni bevisat för oss alla denna dag. Så mycket lyckokänslor vi fick genom Er kärlek! Att bli så berörd av kärleken är det vi behöver! Detta brudpar har verkligen lyckats att förmedla det viktigaste som gör livet värt att leva! Vilken gåva vi fått av dessa två. Tack,tack!
Monarki eller inte? För mig är det så självklart att vi behöver något som håller oss i landet samman. Förvaltarskapet är en god sak,det kräver ödmjukhet och tacksamhet av den som ärver. Vare sig det gäller arv av materiella ting eller gård.
Jag ser Jesus som förvaltare av kärleksbudskapet. Han förvaltar Guds ord genom att leva sitt liv så att vi förstår kärlekens budskap.
Det är inte fel att böja sig inför sitt öde, det är snarare en stor rikedom att ha förmågan att kunna göra det. Det krävs att många goda egenskaper utvecklas inom människan.
Se Mandela också! Han förvaltar också detta goda budskap. Nämligen att människan kan skapa sig den förmågan
om önskan finns.
Se Victoria och Daniel så! Jag beundrar de för detta!
1800 -2000
Lördagen den 19 juni skall min dotter ( hon skall vara tärna ) gå på bröllop tillsammans med sin man. Jag skall vara barnvakt för de två små Ella och Elian. Föräldrarna sover över på Häckeberga slott. Första gången en egen natt utan två små...
Det blir bröllop på TV:n också, jag hoppas att jag får se kronprinsessparet, men med risk för att jag missar det hela så har vi laddat en videoinspelning på ca 4 timmar.
I dag har vi fixat en del på båten innan ovädret kom.
Men, efter regn kommer solsken, och mycket riktigt så fann jag min man liggande ute på solstolen. Det är inte ofta det händer, så han måste ha saknat det.
I mitt föräldrahem såg jag aldrig mamma eller pappa ligga i en solstol. Om solen lyste så varslade det om arbete ute på åker och äng.
Min farmor hade tunna nylonhandskar på sig om somrarna och en vidbrättad stråhatt. Jag tyckte att det såg väldigt konstigt och tantigt ut, men idag förstår jag henne mycket väl. Ansikte och händer utan solskyddsfaktor får lätt bruna fläckar när man blir äldre. Så jag har solskyddsfaktor 30 istället för handskar och hatt.
Mina föräldrar satt hellre i skuggan än i solen, det kan jag också förstå idag.
Mina far och morföräldrar är födda på 1800-talet jag lever nu på 2000-talet och känner mig inte så gammal som jag tyckte att de var som 65 åring. Hur kan det komma sig att vår generation vägrar att bli gubbar och gummor?
När jag gick i andra klass minns jag att min bästis Gunilla och jag undrade om vi skulle kunna leva ända till år 2000. Vi föreställde oss att världen skulle se väldigt annorlunda ut, i vissa delar stämmer det.
Då, på den tiden,drömde vi om prinsessorna på Haga och jag minns att Gunilla och jag önskade att vi hade något av prinsessornas namn, men så var inte fallet.
Nu får vår generation i stället inrikta oss på att vänta på nya små prinsar eller prinsessor på Haga.
Drömmen slog in...
Trädgården har fått ett lyft och jag har amultron som snart är mogna.
Dessvärre är det med alla frön jag satt, det blir inga grönsaker i år p.g.a. alla KANINER! Gissa om ilskan över dessa söta djur bubblar inom mig...det finns hur mycket grönt att äta utanför vår tomt, men här trivs de tydligen. Inte bra!
Jag skall snart få träffa mina småttingar från Oslo. Allt är framme,matstol,säng,leksaker m.m. Att inte kunna vara nära mina kära är alltid en stor saknad, jag saknar de varje dag. Är ändå tacksam att vi kan träffas rätt så ofta, ibland i Sundsvall och ibland i Oslo. Jag har konstaterat att det är dyrt att resa inom Sverige, att resa utomlands är ibland billigare. Det borde vara tvärtom, eller hur?
Jag talade med en väninna från Linköping i dag. Vi lärde känna varndra när våra barn var små, det är fyrtio år sedan...mycket har hänt oss båda. Våra barn har inte träffats sedan dess, men nu i sommar skall det ske. Hon är en jättego vän, vi skrattar så gott tillsammans hon och jag, lika " tokiga " brukar vi säga...
Ja, ett gott skratt förlänger livet, det är så sant som det är sagt!
Må så gott därute i cyberrymden, vem vet vem som drömmer om vem?
Hej där..
Vi hade jättefina seglingsdagar nere i Danmark ,men väl hemma igen har det varit höstlika dagar. Inte så kul!
Det är en konstig sommar tycker jag, vi väntar och väntar att den skall komma.
Mina barn i Sundsvall och Oslo har däremot haft glädje av sommarvärme.
Jag hör inga humlor som surrar, var är de någonstans?
Däremot hör jag nu, sedan VM i fotboll startade ett fruktansvärt surrande från fotbollsläktaren!!!
Jag blir smått tokig av ljudet! Nej, fram för vanliga hejarramsor.
Hoppas att familjer med småbarn och fotbollsälskande pappor håller, efter en månad av detta konstanta surrande, plus allt fotbolls försnack, fotbolls spel och fotbolls eftersnack....??
Alla som i familjen inte är intresserad av detta har det inte lätt. Man kan bli smått hysterisk ibland, åtminstone kan jag känna så.
Det gäller att välja rätt tillfälle när man skall tilltala en fotbollsälskande man.
För mig som inte har vuxit upp med detta hemifrån och inte heller tidigare levt med detta intresse så är det en prövning! PHU!
Det är tur att Victoria och Daniel gifter sig, så det blir lite kompensation för oss andra.
I bland kan jag tycka att alla dessa kungliga reportrar som berättar om än den ena kungliga rapporten inifrån ( skvaller )har blivit lite fånigt.
Häromkvällen låg jag och funderade över att kungen endast var 27 år när han blev kung. Han hade inga föräldrar i livet som stöd. Han kan inte ha haft det lätt! Att dessutom lida av Dyslexi och bli bedömd som dum måste ha satt djupa sår i hans självkänsla.
Jag tycker han är värd mer beröm än han får!!
Läste att han endast haft en enda sjukdag på alla dessa år! Otroligt!
Nu är det dags att krypa till kojs igen, mörkret har inträtt och ingen koltrast sjunger i kväll heller. Kanske den också har ledsnat på att sommarvärmen skall infinna sig. I så fall är vi två här i kväll som är tysta eftersom fotbollen fortfarande analyseras...den tredje, han sitter framför en TV.skärm.
Är det något som fler än jag känner iden?
Ha nu en skön natt och dröm om en skön sommardag med surrande humlor och en sjungande koltrast i björken!
Godnatt!
Program 1
Nu har jag blivit riktigt " gammal " !
Jag väljer att lyssna på P1 i stället för P4.
När jag var barn minns jag radion som satt på en hylla i vårt kök. Jag minns dagens dikt och klockringningen.
Nu när jag lyssnar på detta program igen så känns det väldigt mycket " hemma " inom mig.
Mamma står vid diskbänken i köket,
på vedspisen står kaffepannan och kokar,
katten ligger framför köksfönstret på köksbänken,
pappa stampar på bron,
han kommer in och sätter sig på " sin " stol vid köksbordet,
på köksbordet ligger en rutig duk och där står en liten genomskinlig brun vas men en liten bukett av årets första blåsippor som pappa av tradition alltid plockade till mamma,
de dricker sitt förmiddagskaffe och lyssnar på dagens dikt och klockringningen....
Tänk så ofta jag blickar tillbaks på mina barndomsminnen. De fanns inte i mitt medvetande förut, men de kommer tillbaka mer och mer...
det är sak samma med alla andra minnen i livet, jag får flashbacks lite då och då.
Trots att så mycket nytt händer i mitt liv så är det som om jag ständigt stannar upp på min väg fram i livet.
Jag vänder mig om och ser på mitt tidigare liv så tydligt och klart, med så starka känslor som om jag vore där.
Cirklen är på väg att slutas. Ett slags avsked.Känns det igen?
