Malmöfestivalen!
VIlken varm dag vi har haft idag!! Phu! Jag skall inte klaga, men svettigt har det varit.
I kväll var min man och jag ute och lyssnade på Z Big Band. Vår kompis Staffan Sjölander sjöng som värsta Frank Sinatra. Vi träffade våra vänner och tog en silltallrik och dricka till svängig musik.
Häromkvällen var vi på Stortorget och lyssnade på Lena ph. och Orup. Hela torget var fullt. Lena och Orup öste på riktigt ordentligt. Härlig stämning!
Det är så bra med denna festival att allting är öppet att gå på. Allting är gratis att lyssna på. Stan är överfylld av matstånd, musik lek, försäljningsstånd, gatumusik,musik i olika tält. Ja överallt är det knösfullt mrd happenings!
Om jag jämför med Sundsvalls gatufest så är detta hundra gånger bättre på alla sätt, det är dessutom GRATIS!!
Malmöfestivalen lär vara Europas femtonde största festival, så det säger en hel del.
Jag önskar att mina barn och barnbarn hade varit här!
I morgon blir det troligtvis segling!
Ha det!
I kväll var min man och jag ute och lyssnade på Z Big Band. Vår kompis Staffan Sjölander sjöng som värsta Frank Sinatra. Vi träffade våra vänner och tog en silltallrik och dricka till svängig musik.
Häromkvällen var vi på Stortorget och lyssnade på Lena ph. och Orup. Hela torget var fullt. Lena och Orup öste på riktigt ordentligt. Härlig stämning!
Det är så bra med denna festival att allting är öppet att gå på. Allting är gratis att lyssna på. Stan är överfylld av matstånd, musik lek, försäljningsstånd, gatumusik,musik i olika tält. Ja överallt är det knösfullt mrd happenings!
Om jag jämför med Sundsvalls gatufest så är detta hundra gånger bättre på alla sätt, det är dessutom GRATIS!!
Malmöfestivalen lär vara Europas femtonde största festival, så det säger en hel del.
Jag önskar att mina barn och barnbarn hade varit här!
I morgon blir det troligtvis segling!
Ha det!
Sol!
Soliga morgon.
Jag har skypat med Oslo i dag.
Så lycklig jag är som får se mina barnbarn och prata direkt med bild.
Ella hon rullar och nästan kryper, för fram till sin storebrors leksaker det skall hon till varje pris.
Elian han är såå go´´det riktigt syns på honom så glad han blir när vi syns i bild. Han visade mig sin otroligt fina värja eller var det svärd. Jag vet inte så noga. Han fäktades med sin mamma och nös om vartannat.
Underbart att kunna säga "prosit" till honom när han nös.
Jag är så lycklig över att Skype finns!
Det har hänt mycket i cyberrymden efter det att mina föräldrar gått bort. Hur mycket kan vi utveckla här på jorden tro?
Hoppas bara att all kommunikation som vi har mellan fyra öron och ögon inte försvinner. Kroppsspråket är ju så viktigt för att kunna förstå varandra.
Eller hur?
Jag har skypat med Oslo i dag.
Så lycklig jag är som får se mina barnbarn och prata direkt med bild.
Ella hon rullar och nästan kryper, för fram till sin storebrors leksaker det skall hon till varje pris.
Elian han är såå go´´det riktigt syns på honom så glad han blir när vi syns i bild. Han visade mig sin otroligt fina värja eller var det svärd. Jag vet inte så noga. Han fäktades med sin mamma och nös om vartannat.
Underbart att kunna säga "prosit" till honom när han nös.
Jag är så lycklig över att Skype finns!
Det har hänt mycket i cyberrymden efter det att mina föräldrar gått bort. Hur mycket kan vi utveckla här på jorden tro?
Hoppas bara att all kommunikation som vi har mellan fyra öron och ögon inte försvinner. Kroppsspråket är ju så viktigt för att kunna förstå varandra.
Eller hur?
ELIAN 3 ÅR IDAG!
HÄR SITTER EN LITEN GOSSE I SANDEN. Mormor har ett paket som kan passa till lek med sand.
I dag sjöng jag och hurrade för honom via telefon.
En svensk fördelsedagssång, så klart.
Lillvännen, när Du presenterar Dig, så säger Du storebror Elian nuförtiden
Är det inte sött?
Back in malmö
Back in Malmö!
Det tar lite tid innan jag hinner ställa om mig.
Först idag ar jag packat upp! Det är stor omställning att resa ifrån de sina uppe i Sundsvall.
Det känns i hjärteroten...
Men, jag skall inte klaga, jag börjar acklimatisera mig för tillvaron utan barn och barnbarn.
Det stod vackra rosor på bordet när jag kom hem. Han är bra go min gubbe som tänker till.
Att vara 65 år och känna att mannen längtar när jag är borta, är ju inte fel. När han mötte mig vid stationen fick jag höra att han tyckte att jag såg yngre ut.
Han blev mer kär än vanligt. Det blir jag ju glad över så klart!
Förresten så tyckte även jag att han såg väldigt bra ut, så attraktionen består.
Jag minns att min pappa alltid uppmuntrade min mamma, klappade henne på rumpan och så pussades dem.
Det är ju så att man vill minnas det goda i livet, eller hur? Min barndom var inte rosenröd, men jag plockar fram det som har varit gott. Det andra ligger bara och skrotar, det för inget gott med sig.
Jag har gjort en släkttavla med ett släktträd till barnen. Det var så roligt att se att Martin hade tagit fram den.
Jag fick en sked av min mammas farfar när jag fyllde 1 år, den skulle ärvas vidare till min förstfödde, således Martin..den skall ärvas vidare till Martins förstfödde nämligen Manne.
Den är idag över 230 år!!
Det är otroligt att jag har känt honom och kallat honom för " vafa ", jag minns honom inte men mamma har berättat att jag ofta satt i hans knä.
När jag tänker på det så inser jag att jag har levt länge!
Min farfar föddes 1871, honom minns jag lite eftersom han dog när jag var 4 år.
Begravningsbilen som var stor och svart med gardiner för fönstren, stannade nere på vägen så att jag kunde klistra fast en bokmärkesängel på kistan. Jag minns att det var en liten kerub med blomsterkrans.
Pappa hade en hög svart hatt, svart lång rock och vita handskar.
Jag hade också nyligen blivit storasyster.
Det är som om alla minnen startar från den tiden...
Min minnen är livets bankfack. Jag har de i säkert förvar och kan plocka fram de när jag helst vill.
Det tar lite tid innan jag hinner ställa om mig.
Först idag ar jag packat upp! Det är stor omställning att resa ifrån de sina uppe i Sundsvall.
Det känns i hjärteroten...
Men, jag skall inte klaga, jag börjar acklimatisera mig för tillvaron utan barn och barnbarn.
Det stod vackra rosor på bordet när jag kom hem. Han är bra go min gubbe som tänker till.
Att vara 65 år och känna att mannen längtar när jag är borta, är ju inte fel. När han mötte mig vid stationen fick jag höra att han tyckte att jag såg yngre ut.
Han blev mer kär än vanligt. Det blir jag ju glad över så klart!
Förresten så tyckte även jag att han såg väldigt bra ut, så attraktionen består.
Jag minns att min pappa alltid uppmuntrade min mamma, klappade henne på rumpan och så pussades dem.
Det är ju så att man vill minnas det goda i livet, eller hur? Min barndom var inte rosenröd, men jag plockar fram det som har varit gott. Det andra ligger bara och skrotar, det för inget gott med sig.
Jag har gjort en släkttavla med ett släktträd till barnen. Det var så roligt att se att Martin hade tagit fram den.
Jag fick en sked av min mammas farfar när jag fyllde 1 år, den skulle ärvas vidare till min förstfödde, således Martin..den skall ärvas vidare till Martins förstfödde nämligen Manne.
Den är idag över 230 år!!
Det är otroligt att jag har känt honom och kallat honom för " vafa ", jag minns honom inte men mamma har berättat att jag ofta satt i hans knä.
När jag tänker på det så inser jag att jag har levt länge!
Min farfar föddes 1871, honom minns jag lite eftersom han dog när jag var 4 år.
Begravningsbilen som var stor och svart med gardiner för fönstren, stannade nere på vägen så att jag kunde klistra fast en bokmärkesängel på kistan. Jag minns att det var en liten kerub med blomsterkrans.
Pappa hade en hög svart hatt, svart lång rock och vita handskar.
Jag hade också nyligen blivit storasyster.
Det är som om alla minnen startar från den tiden...
Min minnen är livets bankfack. Jag har de i säkert förvar och kan plocka fram de när jag helst vill.
Tiden kommer, tiden kommer går...
Skogsturen blev väldigt lyckad! Vi plockade jättemycket hallon och lite blåbär. Pojkarna var väldigt tålmodiga, de ville att hinken skulle bli full, och det blev den! Det är härligt att berätta om myrstacken som ligger mot norr och solen som står i söder kl.12.
Pojkarna hade med sig sina svärd.När de såg flugsvampar så användes svärden flitigt...
Tranorna flög över oss till sydligare grader, de tittade, undrade varför de flyttade osv. Så mycket man kan lära de små, de är så intresserade!
Det var mycket kunskap som förmedlades under dagen.
När Martin och Linda kom hem så serverade vi de varma kantarellmackor och till efterrätt bjöd pojkarna på hallon,båbär och grädde. Det var härligt att se den lycka de kände att de själva ordnat middag till mamma och pappa helt gratis!
Det händer mycket här hemma nu. Isak, mitt barnbarn som är 15 år skall börja i snowboardgymnasium i Malung.
Han flyttar nu på fredag. Han fick ett nytt munspel av mig häromdagen som jag hoppas han får glädje av nu när han flyttar hemifrån. Det kändes väldigt konstigt i går kväll när han höll på att packa inför flytten. Hela hans rum följer med honom till Malung!
Häromdagen hade Tinna, hans mamma köpt en bok för att skriva ner lite matrecept som han skulle kunna laga.
För mig som mormor är det en egendomlig känsla att se sin äldsta dotter förbereda allting inför Isaks flytt.
Det var inte längesedan jag hade samma bestyr när min yngsta dotter Josefine skulle flytta hemifrån.
Tiden kommer och tiden går och vi följer med i detta kretslopp...
Alice, som är är 8 år har fått en mobiltelefon, så nu är hon också på väg in i en annan tid utan storebror hemma...
Jag älskar , jag älskar , jag älskar... alla mina barnbarn så mycket!!
Men, jag får tråkiga besked också. En nära väninna och f.d. arbetskollega har i dag fått besked att hon har skelettcancer.
Livet är inte rättvist, det är någonting som livet har lärt mig.
Jag säger som pojkarna gjorde i när de såg alla bär i skogen: " Tack Gud för allt Du ger oss! "
Det gäller att komma ihåg att tacka för allt som är bra!!!!
Ut i skogen skall vi gå!
God morgon!
Nu är det barnprogram på TV:n så att jag kan blogga lite.
Solen skiner i Sundsvall idag och himlen är blå.
Manne och Hannes och jag skall packen en korg för att sedan bege oss ut i skogen. Vi skall plocka svamp hade vi tänkt.
Innan mamma Linda åkte på sitt jobb berättade hon att en björn hade uppenbarat sig utanför ett av de Dagis som finns här på byn.
Lindas mamma hade också sett en björn på vägen. Det är flera personer som jag känner som har sett björn på nära håll eller tätt intill bebyggelsen.
Björnar har inte varit synliga här på byn förr om åren.
Jag undrar vad det är som händer? Saknar de mat eller är det något som driver de ut ur skogen?
Är det någon som har kunskap om detta fenomen?
Hur som helst är det så att jag känner lite obehag av detta. Förr älskade jag att gå ensam i skogen, men inte nu längre.
Pojkarna och jag skall i alla fall ut i skogen och de är ju inte tysta precis, så det är nog ingen björn som vill vara i närheten.
Barack Obama, så sann!
JAg sitter ute på altanen och läser Barack Obamas bok. Barnen leker så fint ,de har ätit lunch och vi har pratat om förfäderna och deras historia.
Jag berättar om min morfar som lämnade min mormor med fyra barn i samma åldrar som Alice, Manne och Hannes, hon hade dessutom en liten son på två år.
Barnens blev helt förfärade när de hörde detta. Man kan inte lämna sina barn!!!
Konversationen fortsatte om att inte alla vuxna är snälla och vad man skall akta sig för.
Vidare om varför man slår sönder och stjäl och så till knarket.
Då säger Manne: " Man kan undra varifrån knarket kommer ".
Så fortsatte diskussionen om fattiga länder och rika länder.
Tänk så intressant det är att lyssna på barnens funderingar. De är så kloka. Hoppas deras klokhet består. Vi hade en lång diskussion om vad en hjärna är och vad den är till för.
Sedan gick jag ut för fortsätta min läsning.
Barack Obama beskriver Chicago, Hawaii, Nairobi etc. och jag följer med...helt plötsligt slår mig tanken att jag går med honom på platserna han beskriver...jag har ju själv varit där...!
Livsvandringen i våra liv, med minnen, han med sina , jag med mina är också ett slags möte. Var och utifrån från sina egna livserfarenheter.
Jag gillar verkligen hans uppriktighet om sig själv!!
Jag gillar hans förmåga att analysera och fråga sig, varför...det är det som mina barnbarn också frågade idag.
Varför??
Fortsätt med det mina älsklingar! Sluta aldrig att fråga varför!!
i Sundsvall just nu.
Här passar jag på att sitta en stund vid datorn mellan tre småttingars rop på mera " fjärilsblomssaft ". Det är Manne som menar fläderblomssaft.
När mitt barnbarn Isak var liten kallade han samma saft för "fladdermussaft ".
I dag har jag och Alice, Manne och Hannes badat hela dagen. Vi har hälsat på hos pojkarnas mormor och morfar.
Där fanns fler små kusiner att leka med.
En underbar härligt solig och skön dag .
Pojkarna har simmat med puffar och badring.
Alice simmar jättebra både på mage och rygg.
När vi kom hem åt de alla tre och sedan har de lekt här hemma så jag har kunnat läsa min bok om Barack Obama!
Nu är det dags för kvällsfika och sedan natti, natti!
Jag njuter i fulla drag av mina barnbarn, tänk vad jag har fått!
Deras föräldrar seglar tillsammans i kväll. Premiärsegling! De kommer hem i morgon någon gång...
Tror ni att de små somnar eller blir fniss i kväll tro?
Elian
Josefines Elian på Ven.
Hannes
Här är Martins andra son, lekandes för fullt på Ven.
Manne
Det här min son Martins barn på Ven. Han har bandage p.g.a att han brutit sitt nyckelben för tredje gången. Han sitter högst upp som vanligt.
Ella 6 månader idag.
Här är min äldsta dotter <tinna med sin lillasysters dotter på Ven, där vi firade min 65 årsdag. Underbart!
Till Sundsvall
I dag har vi varit ute med båten på sundet och legat på svaj för att sola!
Sedan grillade vi i hamnen.
Ännu en skön ledig dag. Det är helt underart att vi har tre dagar tillsammans varje vecka.
Nu blir det lite annat eftersom jag reser till SUndsvall.
Jag hoppas kunna gå i skogen där hemma .
Kanske plocka blåbär, hallon och svamp?
Det är mina bästa stunder att gå ensam i skogen. Men jag har blivit lite rädd att gå ensam i skogen nu för tiden.
Vi har ju fått björn ända hem på byvägen.Det är inte så roligt alls !!
När jag var barn gick hela familjen ut i skogen.
Pappa bar en stor kont på ryggen. Vi plockade lingon och fyllde den.
Han hade samtidigt hunden och geväret med.
Mamma hade alltid gjort världens godaste matsäck!
I bland gjorde pappa en öppen eld och så kokade vi kaffe över elden. Underbara minnen!
Tinna och Martin var också med när de var små.
Elden släcktes av männen på det naturliga sättet.
Pappa som ofta gick i skogen visste alltid var det fanns mest med kantareller.
För mig är dessa minnen i guld!
Nu skall jag ut i skogen och nosa lite...kanke jag har något barnbarn med mig?
Min älskade familj!
