Tandläkarbesök.

Nu har jag kommit hem från tandläkaren! PHU!

Jag fick ett besked på att ålderdomen har tagit sitt grepp! Vi kvinnor får skörare slemhinnor även i munnen när vi blir äldre .
Tänk förr kunde man  vid min ålder få löständer som skulle tas ut inför natten, vilken förlust att inte få ha sina egna tänder.
Det har blivit bättre än förr inom detta område, mycket bättre t.o.m.!

Jag har märkt att jag har varit torr i munnen på sista tiden, men visste inte att  orsaken till detta hade med åldern att göra. Ja, det är bara att tacka!
Huvudsaken att jag är frisk och kry, lite krasslig bara.....hm.

Vet ni vad jag tänkte när jag satt i tandläkarstolen? Jo, stackars Elisabeth Fritzl och hennes barn som satt i källaren i 24 år utan att kunna få hjälp med sina tänder!!!! Hon är en riktig hjältinna! Tycker inte ni också det?

Det är riktig sommar nu, för idag har jag köpt vita jeans! Jag har hittat in i garderoben och funnit att det är mycket som behöver sys ut . Det är lika bra att använda kläderna direkt än att vänta ända tills jag eventuellt kommer i de igen.

Gräsmattan är klippt för första gången i år, ja nu är det sommar!

Jippie!

Brun eller inte?

Ja, så har jag då suttit i solen och njutit! Det är många av oss som sätter näsan i vädret så här års. Vad jag har längtat!
Glöm inte bort solskyddsfaktor. Jag använder Mary Kays solskyddskräm SPF 30 . Jag har varit dålig på att använda solfaktor under många år, trodde inte att jag var så känslig, men har nu på senare år fått bruna fläckar. Så mycket dumt man gör för att se brun ut!!!  Man blir rynkigare av att sola!! Så använd hög solfaktor, du blir bara snyggare brun och färgen håller längre. Efter solningen använder jag Mary Kays After Sun Gel som är helt underbar och svalkande!
Undertecknad säljer som ni förstår.

Min mamma som var så klok, hon solade sällan. Hennes hy var ljusare än min så hon blev aldrig riktigt brun. Därför hade hon ej heller några rynkor.

Min farmor hade tunna handskar av tyg och stor hatt för att skydda sig mot solen. Hon blev fort brunsvart och det tyckte hon inte var snyggt.
Förresten förr  ansågs det inte fint att vara brunbränd, det tydde på att man var utomhusarbetare, trots att hon var själv bonddotter och bondmora!
Hon for själv till Stockholm för att gå på museer ,vilket var lite ovanligt för en bondmora. Betänk att hon var förr i slutet av 1800 talet...och här sitter jag...och bloggar. Vilken farmor och mormor  är inte jag!

Tiderna förändras.Undrar just hur det skulle kännas att få prata med henne idag...?
Hon gav mig alla läsarsångerna eftersom jag följde med henne på pingstvänsmöten. Det har jag haft stor nytta av i livet.

På senare år har jag förstått att hon haft många funderingar om ett och annat. I bland när jag kom till henne satt hon vid sitt bord och läste bibeln med penna och strök under.
En annan sak som jag minns är när hon lät koppa sig. Det såg väldigt otäckt ut. Då var jag riktigt rädd och trodde att hon skulle dö.
Min farmor dog när jag var 17 år.

Jag, vill aldrig dö ifrån mina barn och barnbarn. Man hör ihop för all tid.

Men livet är så skört, så skört. Endast en tunn  genomskinlig hinna skiljer livet från döden eller kanske ett tunt silkessnöre...?

Var rädda om varandra och tänk på vad du säger, ett förfluget ord kan skada.

Min mammas ordspråk var :Tala är silver men tiga är guld.
Min mormor sa alltid: Räkna till 10 innan du säger vad du tänker.

Visst är det kloka ord! Eller vad tycker Du?

Att tycka om att läsa.

I kväll har min man och jag varit på körövning. Det är härligt att få sjunga ut ! Vi skall ha konsert på Palladium 2 maj . Sixten Nordström skall bla vara konfrencier. Hoppas några som läser bloggen kommer, ni är  så välkomna ni som bor i Skåne!

På tal om att sjunga ut så såg jag i kväll på TV om FN:s konferens om rasism. Vilken komedi eller rättare sagt parodi eller ännu mer rätt tragedi.

Jag tyckter att Norges utrikesminister var bra!! Han sa precis det som vi svenskar aldrig vågar . Han uttryckte på ett klart och koncist sätt vad han ansåg om Irans presidents tal: Det var förfärligt att höra!!!
Det var många deltagare som lämnade lokalen i protest, visst var det bra. Men att ställa sig upp i talarstolen och visa sitt civilkurage öppet var mycket modigt!
Sånt uppskattar jag.
Vad tycker Du i denna fråga?

Det känns inte bra nu i världen tycker jag. Tidningarna i USA går i konkurs. Hur skall vi då få undersökande jornalistik som är så viktigt?
Jag förstår att många endast läser gratis på Webben, men jag tycker inte att det är detsamma som att läsa en tidning.
Vad tycker Du?

Jag minns att min pappa tog väldigt lång tid på sig att läsa morgontidningen. Mamma läste den ofta högt för oss barn. Det var skönt att ha högläsning hemma i köket. Jag lärde mig väldigt mycket innan jag själv var så stor att jag läste dagstidningar.

Högläsning är det bästa man kan göra för sina barn.Glöm inte bort att läsa för Dina barn! Du lär dem att det finns en helt ny värld än den som TV kan visa, nämligen den egna inre upplevelsen av inre bilder! Det är då som fantasin skapas. I fantasins värld är Du aldrig ensam som barn.

När min dotterdotter var hos mig denna veckan så läste jag ur Min Skattkammare. Hon tyckte om berättelserna som bla. var anekdoter och olika sedelärande historier. Det blev upphov till många fina diskussioner som vi senare under dagen  samtalde om. Mycket lärorikt och skapande av medkänsla.

Ja det var lite kvällsfunderingar från mig till Dig!
God natt!

Happy!

God Morgon!
Jag är såå glad att Alice är hos mig.
Tänka sig att en 7 åring och en snart 65 åring kan ha så trevligt  tillsammans.
Nu skall vi gå till parken och mata andungarna. De är alldeles nykläckta! Gässen skall såklart också få sin ranson.
Alice blev så glad i en vit gås, den pratade med oss hela tiden..när hon kom hem ritade hon flera  teckningar som föreställde den vita gåsen.
Jag skall fota bilden och försöka lägga in den..men, det är något som inte stämmer när jag skall hämta in bilderna till bloggen.
Gissa om man känner sig knäpp! Jag vill så gärna klara detta.
Mina föräldrar slapp känna av detta. De hade sin telefon som satt fast i väggen. Enkelt eller hur? Man kunde sitta på toan utan att ha med sig telefonen..ha, ha.
När jag var liten hade vi utedass med fem sittplatser. För barnen fanns en liten sits med lock. Bakom ryggen hade man ett stort hav av gamla tidningar som vi använde som toapapper.
Vi satt högt. Det var en bred trappa upp till toasitsarna.
Där satt man i lugn och ro på sin tron med öppen dörr och utan telefon. Papperet var förstås inte  av det mjukaste slaget så som det är idag..det har blivit bättre- Men ändå, det var skönt att sitta på dass på den tiden. Under sommaren alltså!!
Solen skiner på oss idag och fåglarna väcker mig med underbar fågelsång.
Visst är det underbart!

Underbara vår!!

Så skönt att komma hem till Skåne och alla blommor! Träden lyser ljusgrönt och jag känner mig så lycklig.
Jag har nämligen min dotterdotter Alice 7 år med mig hit till Malmö.
Vi har idag vandrat i Kungsparken och hon har sprungit till alla blommor och ropat Ahh.. ohhh....
Ja, i SUndsvall är marken snöbelagd med flera decimeter ännu. Snödrivorna efter vägrenen är höga och smutsiga ..

Idag har Alice och jag också handlat inne på Designtorget och Lilla Hökeriet. Gissa om hon beundrade alla dess små djur som fanns på Lilla Hökeriet.
Vi har köpt med oss en fjäril som skall sättas i blomlådorna, den flyger av solenergin och ser väldigt naturlig ut. Alice har fått bestämma det mesta.
I kväll skall hon följa med mig på Paulinernas modevisning på Lindri.
Det är så härligt att ha henne här hos oss. Just nu leker hon på skolgården.
I påskas var det också en stor glädje för mig att ha alla mina tre barn och sex barnbarn tillsammans. Det sker inte så ofta.
Den lyckan kan nog bara den känna som alltid saknar de sina. En mäktig känsla att se dem alla tillsammans.
Jag är som sagt en lycklig kvinna som snart skall fylla 65.
Tack alla mina barn för att ni för livet vidare!!

Njut av våren nu och sätt näsan mot solen....!

Nu far vi till snön!

God morgon i solen!
I dag skall det packas för i morgon reser vi till Sundsvall och barn och barnbarn. Men vi skall ta en sväng till Helsingfors först. Jag har nämligen vunnit en resa dit. Så det blir en båttur först och sightseening i Helsingfors.
Jag gläder mig så mycket över att få krama om alla de mina. Det är ständig saknad inom mig.
Min äldsta dotters häst fick ett föl häromdagen. Gissa om hon var lycklig!! För inte så länge sedan köpte hon en hundvalp.Detta är en otrolig lycka för henne!
Ibland funderar jag på om en hund skulle vara något för mig också, men jag tror inte det riktigt...?
Jag haltar fortfarande omkring med bandage om min svällda och ömma fot, det skall bli roligt när jag kan gå ordentligt och kan ha på mig fina skor.
Vi åker från vår och värme till snö och kyla. Helst skulle min man vilja vara hemma och fixa med båten, men,men så är det.
Få se om jag kan skriva något från SUndsvall..
Ha det nu så gott i Påsk och pussas!!!!!!!!!

Hallå där..

Jag är lite förvånad över att INGEN är intresserad av att veta mer om Sorgebearbetning....??

Ställ frågor!

Angående sorgebearbetning ,Du som vill veta mer kan maila mig och ställa frågor på  lak.dinsorg@tele2.se

Välkommen!

Min kraft kommer från...

I dag är det ingen sol i Malmö. När jag pratar med mina anhöriga i Sundsvall så berättar de om snömassor. Jag längtar verkligen inte efter det!


När jag var liten var det alltid mycket snö om vintrarna. Vår ladugård låg en bit bakom vårt boningshus, det skottades en lång och smal gång upp till ladugården.
För att hämta hö från halmboden  till ladugården, skottades också en lång och smal gång. Höet hämtades i en näverkont som bars på ryggen.

När mamma skulle hämta potatis, sylt m.m skottades också en lång och smal gång ner till vår  jordkällare.

Även till vedboden, som bestod av en liten låg timmerbyggnad, var det en skottad gång.

Att ploga med häst och en träplog var det enda medel som fanns, förutom handskottning.
Jag minns att jag fick sitta på plogens ena vinge. Detta för att plogen skulle nå djupare ner i snön.

Men det var alltid snö att pulsa i ändå. Så renplogat som det är i dag när traktorer och annat plogar kunde det aldrig bli.

Jag sprang i dessa gångar av snö med höga drivor så man inte syntes. Jag kände mig som en mullvad i vintermörkret.

Betänk att den enda lampan som lyste var brolampan. De övriga byggnaderna var inte upplysta.

Vårt stall låg väldigt nära boningshuset. Det fanns en orsak till det.
Tidigare, någon gång på 1800 talet låg stallet längre i från bostadshuset. Då kunde det hända att hästarna blev stulna.
Därför flyttades stallet närmare boningshuset.
Jag älskade vårt timmerstall som bestod av två våningar. Uppe på stallvinden fanns otroligt mycket gamla saker att finna. Där satt jag många gånger och njöt av alla upptäckter, av gamla minnen. Det fanns även ett litet rum där en gammal farbror lär ha bott.

Jag är en del av allta detta som mina gamla förfäder har givit. De finns för alltid.
En gammal gård är historia.Det är rötterna i mitt nuvarande liv. Det är därifrån jag har fått min syn på livet. Det är därifrån jag fått kraften.
Det är där jag sprungit som barn, helt fritt utan stängsel för att upptäcka, dagarna i ända.
Jag hade hönsen omkring mig på gården, kalvarna , grisarna, hundarna. Alla var fria. De nu så ansade gräsmattorna var inte ens påtänkta på den tiden, där hemma på gården.

Vi odlade mycket grönsaker, vi arbetade tillsammans på gården från tidig ålder. Vi behövdes. Vi fick en stark känsla av att vi kunde och behövdes.
Att köra häst eller traktor som tioåring, var inget konstigt.
Ingenting var farlig.

Att rida barbacka ensam utam att någon hemma visste var jag befann mig. Det var frihet!

Att innan skolan började på morgonen höra sin pappa säga att " Nu måste du ta hunden och söka efter räven som var framme inatt ".
Ta honom på orden och springa i väg in i skogen ensam och tycka det var ett  jättespännade uppdrag, var heller ingenting  konstigt.

Allt kunde hända och allt kunde man klara.
Föräldrar och barn arbetade tillsammans.

Allt detta saknar jag och sörjer över!
Jag sörjer över att det inte finns kvar för mina barn och barnbarn, för det är fantastiska upplevelser som stärker självkänslan.

Det är ett ärligt liv!

Ingen yta!

RSS 2.0